Anor m.fl. till Catharina Hökeflycht - Ansedel
Anor m.fl. till Catharina Hökeflycht - Ansedel
NamnSofia av Minsk 
, 14G Mormor/Farmor
, 14G Mormor/FarmorFöddca 1140
Död1198-05-05, Danmark [32]
FarVolodar Glebovitj av Minsk (1090->1176)
MorRikissa av Polen (1116->1156)
Partners
1Valdemar I ”Den store” av Danmark , 14G Morfar/Farfar
, 14G Morfar/FarfarFödd1131-01-14
Död1182-05-12, Vordingborg, Själland, Danmark
YrkeKung av Danmark
FarKnut Lavard (1095-1131)
MorIngeborg Mstislavna av Kiev (->1137)
Äktenskap1157-10-23, Viborg, Midtjylland, Danmark [32]
Notis för Sofia av Minsk
WIKIPEDIA
Sofia av Minsk, född omkring 1140, död 5 maj 1198, var i sitt äktenskap med Valdemar den store Danmarks drottning från bröllopet den 23 oktober 1157 till makens död 12 maj 1182.
Hon var dotter till en rysk furste – antingen Volodar av Minsk eller Vladimir av Halicz – och den polska prinsessan Rikissa, som hade gift om sig med någon av dessa furstar efter sin förste make Magnus Nilssons död. Sofia växte enligt folktron upp på Öland vid Gråborg tillsammans med sin halvbror Burislev. Hon skildras i folkvisorna som elak och hämndgirig. Enligt dessa ska hon ha bränt inne den danske prinsen Valdemars älskarinna Tove i en badstuga och "vållat hans syster Liten Kristens olycka", men inget av detta går att bevisa historiskt. Hon trolovades med Valdemar 1154 och gifte sig med honom efter mordet på hennes halvbror Knut V av Danmark 1157. Efter att ha blivit änka 1182 gifte hon om sig med lantgreven Ludvig av Thüringen 1186, men han skickade henne snart tillbaka till Danmark, där hon avled.
Sofia av Minsk, född omkring 1140, död 5 maj 1198, var i sitt äktenskap med Valdemar den store Danmarks drottning från bröllopet den 23 oktober 1157 till makens död 12 maj 1182.
Hon var dotter till en rysk furste – antingen Volodar av Minsk eller Vladimir av Halicz – och den polska prinsessan Rikissa, som hade gift om sig med någon av dessa furstar efter sin förste make Magnus Nilssons död. Sofia växte enligt folktron upp på Öland vid Gråborg tillsammans med sin halvbror Burislev. Hon skildras i folkvisorna som elak och hämndgirig. Enligt dessa ska hon ha bränt inne den danske prinsen Valdemars älskarinna Tove i en badstuga och "vållat hans syster Liten Kristens olycka", men inget av detta går att bevisa historiskt. Hon trolovades med Valdemar 1154 och gifte sig med honom efter mordet på hennes halvbror Knut V av Danmark 1157. Efter att ha blivit änka 1182 gifte hon om sig med lantgreven Ludvig av Thüringen 1186, men han skickade henne snart tillbaka till Danmark, där hon avled.
Notis för Valdemar I ”Den store” (Partner 1)
WIKIPEDIA
Valdemar I, Valdemar "den store", född 14 januari 1131, död 12 maj 1182 i Vordingborg, Danmark, var kung av Danmark 1157-1182. Han föddes som postum son till hertig Knut Lavard och Ingeborg av Kiev.
Valdemar kämpade år 1154–57 om kronan med Knut Magnusson och Sven Grate. År 1157 delade de riket varvid Jylland tillföll Valdemar. Men Sven lät strax efteråt mörda Knut och dödades själv i samband med ett slag mot Valdemar, som blev ensam kung i riket.
Han råkade snart i strid med ärkebiskop Eskil som krävde oberoende för kyrkan och denne tvangs år 1161 till flera års exil. Däremot fick Valdemar under hela sin regering helhjärtat stöd in- och utrikespolitiskt av Roskildebiskopen Absalon Hvide som år 1177 blev Eskils efterträdare på ärkestolen. Bland annat angrep de i samverkan de hedniska venderna och intog år 1169 Rügen, en början till den expansion längs Östersjöns sydkust som fullföljdes av Valdemars söner Knut VI och Valdemar Sejr. Valdemar lyckades 1169 få sin far Knut Lavard helgonförklarad.
Valdemar tillhör tillsammans med sina söner de så kallade Valdemarerna.
Gift 23 oktober 1157 i Viborg, Danmark, med Sofia av Minsk.
Valdemar I, Valdemar "den store", född 14 januari 1131, död 12 maj 1182 i Vordingborg, Danmark, var kung av Danmark 1157-1182. Han föddes som postum son till hertig Knut Lavard och Ingeborg av Kiev.
Valdemar kämpade år 1154–57 om kronan med Knut Magnusson och Sven Grate. År 1157 delade de riket varvid Jylland tillföll Valdemar. Men Sven lät strax efteråt mörda Knut och dödades själv i samband med ett slag mot Valdemar, som blev ensam kung i riket.
Han råkade snart i strid med ärkebiskop Eskil som krävde oberoende för kyrkan och denne tvangs år 1161 till flera års exil. Däremot fick Valdemar under hela sin regering helhjärtat stöd in- och utrikespolitiskt av Roskildebiskopen Absalon Hvide som år 1177 blev Eskils efterträdare på ärkestolen. Bland annat angrep de i samverkan de hedniska venderna och intog år 1169 Rügen, en början till den expansion längs Östersjöns sydkust som fullföljdes av Valdemars söner Knut VI och Valdemar Sejr. Valdemar lyckades 1169 få sin far Knut Lavard helgonförklarad.
Valdemar tillhör tillsammans med sina söner de så kallade Valdemarerna.
Gift 23 oktober 1157 i Viborg, Danmark, med Sofia av Minsk.