Anor m.fl. till Catharina Hökeflycht - Ansedel
Anor m.fl. till Catharina Hökeflycht - Ansedel
NamnBengt Magnusson (Folkungaätten) 
, 12G Morfar/Farfar
, 12G Morfar/FarfarDödca 1294 [32]
YrkeStorman, riksrå och lagman
FarMagnus Bengtsson (Folkungaätten) (-1263)
MorRagnhild (-1262)
Notis för Bengt Magnusson (Folkungaätten)
ADELSVAPEN (Se även Wikipeida) tab. 12 Folkungaätten
Bengt Magnusson (son av Magnus Bengtsson, tab. 11). Var lagman i Östergötland, nämnd som sådan första gången 1269. Nämnes som medlem av riksrådet 11.9 1288. Skall ha dragit ut på pilgrimsfärd 1289. Ånyo verksam som lagman 1291—1292. Uppgives ha dött 1294, vilket dock synes stå i viss strid med det faktum, att sonen Magnus nämnes som lagman redan 1293. Var först gift med Margareta, möjligen bördig från Tjust, som var död 1275, då mannen till bl. a. hennes själs frälsning skänkte egendomar i Östergötland och i Tjust hd i Småland till ett kanonikat i Linköping, och blev sedan omgift med Sigrid, som dog 1289 och begrovs i Skänninge dominikankloster. Enligt Margareta Klausdotters bekanta, delvis rent ohistoriska berättelse var »Sigrid den fagra» av lägre börd än mannen.
Barn:
• 1. Magnus Bengtsson. Blev enligt Ericus Olai lagman i Östergötland vid faderns avresa ur riket 1289. Måste i så fall ha frånträtt ämbetet senast 1291 men nämnes 1293 ånyo som lagman, då han tituleras »dominus M. legifer osgothorum» och t. o. m. placeras före marsken Tyrgils Knutsson. Dog säkerligen före 1304, då ämbetet uppehölls av en vice lagman.
• 2. Ingeborg Bengtsdotter. Dog i september 1314 och begrovs i Uppsala domkyrka. Enligt hennes på dödsbädden uppsatta testamente skulle en rad legat utgå till Uppsala domkyrka samt ett flertal kloster. Arvet efter henne skiftades 1320. Det bestod, bortsett från några svåridentifierade egendomar, av jord i Aspelands, Handbörds, Sevede och Stranda hd, allt i Småland. Var 20.2 1301 gift med lagmannen i Uppland riddaren och riksrådet Birger Petersson (Finstaätten) till Finsta, som tidigare varit gift med Kristina Johansdotter, vilken dog 1293 och var dotter av riddaren Johan Elofsson (Elofssönernas ätt) och hans hustru, en dotter av herr Karl Tjelvason (Fånöätten). Herr Birger dog 3.4 1327. I äktenskapet mellan honom och Ingeborg Bengtsdotter föddes bl. a. den heliga Birgitta.
• 2. Ramborg Bengtsdotter. Nämnes första gången 1313 och kallas då fru. Levde ännu 1349. Begrovs i Riseberga kloster. Ägde gods i Grimstens hd i Närke och Lysings hd i Östergötland. Var enligt Margareta Klausdotter gift med en i övrigt okänd Erengisl, som tydligen dog långt före hustrun och uppges ha blivit begravd i Svanhals i Lysings hd i Östergötland.
• 2. Katarina Bengtsdotter. Bodde ännu 1350 på Aspenäs i Malexanders sn i Ydre hd i Östergötland. Sålde s. å. med sina barns medgivande Rönnäs i Asby sn i samma hd. Var 5.9 1319, väl sedan länge, gift med drotsen riddaren Knut Jonsson (Aspenäsätten), vilken nämnes som levande 1292—1345 men var död 18.3 1347.
Bengt Magnusson (son av Magnus Bengtsson, tab. 11). Var lagman i Östergötland, nämnd som sådan första gången 1269. Nämnes som medlem av riksrådet 11.9 1288. Skall ha dragit ut på pilgrimsfärd 1289. Ånyo verksam som lagman 1291—1292. Uppgives ha dött 1294, vilket dock synes stå i viss strid med det faktum, att sonen Magnus nämnes som lagman redan 1293. Var först gift med Margareta, möjligen bördig från Tjust, som var död 1275, då mannen till bl. a. hennes själs frälsning skänkte egendomar i Östergötland och i Tjust hd i Småland till ett kanonikat i Linköping, och blev sedan omgift med Sigrid, som dog 1289 och begrovs i Skänninge dominikankloster. Enligt Margareta Klausdotters bekanta, delvis rent ohistoriska berättelse var »Sigrid den fagra» av lägre börd än mannen.
Barn:
• 1. Magnus Bengtsson. Blev enligt Ericus Olai lagman i Östergötland vid faderns avresa ur riket 1289. Måste i så fall ha frånträtt ämbetet senast 1291 men nämnes 1293 ånyo som lagman, då han tituleras »dominus M. legifer osgothorum» och t. o. m. placeras före marsken Tyrgils Knutsson. Dog säkerligen före 1304, då ämbetet uppehölls av en vice lagman.
• 2. Ingeborg Bengtsdotter. Dog i september 1314 och begrovs i Uppsala domkyrka. Enligt hennes på dödsbädden uppsatta testamente skulle en rad legat utgå till Uppsala domkyrka samt ett flertal kloster. Arvet efter henne skiftades 1320. Det bestod, bortsett från några svåridentifierade egendomar, av jord i Aspelands, Handbörds, Sevede och Stranda hd, allt i Småland. Var 20.2 1301 gift med lagmannen i Uppland riddaren och riksrådet Birger Petersson (Finstaätten) till Finsta, som tidigare varit gift med Kristina Johansdotter, vilken dog 1293 och var dotter av riddaren Johan Elofsson (Elofssönernas ätt) och hans hustru, en dotter av herr Karl Tjelvason (Fånöätten). Herr Birger dog 3.4 1327. I äktenskapet mellan honom och Ingeborg Bengtsdotter föddes bl. a. den heliga Birgitta.
• 2. Ramborg Bengtsdotter. Nämnes första gången 1313 och kallas då fru. Levde ännu 1349. Begrovs i Riseberga kloster. Ägde gods i Grimstens hd i Närke och Lysings hd i Östergötland. Var enligt Margareta Klausdotter gift med en i övrigt okänd Erengisl, som tydligen dog långt före hustrun och uppges ha blivit begravd i Svanhals i Lysings hd i Östergötland.
• 2. Katarina Bengtsdotter. Bodde ännu 1350 på Aspenäs i Malexanders sn i Ydre hd i Östergötland. Sålde s. å. med sina barns medgivande Rönnäs i Asby sn i samma hd. Var 5.9 1319, väl sedan länge, gift med drotsen riddaren Knut Jonsson (Aspenäsätten), vilken nämnes som levande 1292—1345 men var död 18.3 1347.