NamnErik IV Plogpenning 
, 12G Morfar/Farfar
Född1216
Död1250-08, Slien, Schleswig-Holstein, Tyskland
DödsorsakMördad
Notis för Erik IV Plogpenning
WIKIPEDIA
Erik IV Plogpenning, född 1216, död 9 eller 10 augusti 1250 (mördad), kung av Danmark från 1241. Son till Valdemar Sejr av Danmark. Bror till Abel och Kristofer I. Gift 9 oktober 1239 med Jutta av Sachsen.
Erik hyllades vid den äldre halvbrodern Valdemars död som kung 1232 och började sin regering 1241. Under hela sin regering låg Erik nästan oavbrutet i strid med sin yngre bror hertig Abel av Slesvig. Sitt namn skall han ha fått av en av honom pålagd plogskatt. 1250 tillfångatogs han av Abel och mördades på Slien av dennes män. Erik begravdes först i dominikanerklostrets kyrka i Slesvig, sedan i domkyrkan tills stoftet 1258 överfördes till Sankt Bendts Kirke i Ringsted, de danska kungarnas begravningskyrka. Omständigheterna runt hans död gav honom helgonrykte, och trots att han aldrig kanoniserades hyllades han som helgon.[1]
Barn:
1 Sofia, Sveriges drottning genom sitt äktenskap med kung Valdemar Birgersson
2 Jutta
3 Agnes
4 Ingeborg, Norges drottning genom sitt äktenskap med kung Magnus Lagaböter
Notis för Jutta (Partner 1)
WIKIPEDIA
Jutta av Sachsen, född omkring 1223, död 1267, dansk drottning, gift med Erik Plogpenning 1239. Dotter till hertig Albrekt I av Sachsen och Agnes av Österrike.
Jutta gifte sig den 9 oktober (alternativt 17 november) 1239 med dåvarande danske prinsen Erik Valdemarsson. När denne 1241 uppsteg på tronen som kung Erik Plogpenning blev Jutta drottning av Danmark.
Jutta är känd för sin konflikt med munkarna i Øms kloster, från vilka hon konfiskerade deras korn för sina egna egendomar. Hon signerade också makens önskan om att bli begraven klädd som en munk.
Efter sin makes död ingick Jutta ett nytt äktenskap med en tysk furste.
Biografi
Jutta gifte sig den 9 oktober (alternativt 17 november) 1239 med dåvarande danske prinsen Erik Valdemarsson. När denne 1241 uppsteg på tronen som kung Erik Plogpenning blev Jutta drottning av Danmark.
Jutta är känd för sin konflikt med munkarna i Øms kloster, från vilka hon konfiskerade deras korn för sina egna egendomar. Hon signerade också makens önskan om att bli begraven klädd som en munk.
Efter sin makes död ingick Jutta ett nytt äktenskap med en tysk furste.