Anor m.fl. till Catharina Hökeflycht - Ansedel
Anor m.fl. till Catharina Hökeflycht - Ansedel
NamnErik Knutsson 
Död1216-04-10, Visingsö (F), Näs borg [32]
BegravdVarnhem (R), Kyrkan
YrkeKung av Sverige
Partners
1Rikissa av Danmark , 14G Moster/Faster
, 14G Moster/FasterFöddföre 1183 [32]
Död1220-05-08 [32]
YrkeDrottning av Sverige
FarValdemar I ”Den store” av Danmark (1131-1182)
MorSofia av Minsk (ca 1140-1198)
Notis för Erik Knutsson
WIKIPEDIA
Kung Erik var son till kung Knut Eriksson av Sverige och dennes till namnet okända hustru. Gift 1210 med Rikissa av Danmark, dotter till Valdemar den store av Danmark och Sofia av Minsk.
År 1205 undkom han från slaget vid Älgarås där hans tre bröder stupade. Vistades därefter tre år hos släktingar i Norge, återkom 1208 och besegrade Sverker den yngre i slaget vid Lena. Erik valdes till kung samma år, men kröningen ägde rum först i november 1210, det vill säga efter slaget vid Gestilren, då Sverker den yngres trupper återigen besegrats och Sverker den yngre själv dödats. Kung Eriks kröning är för övrigt den tidigast kända kröningen i Sverige och den utfördes av biskop Valerius, en tidigare anhängare av kung Sverker den yngre.
Under den tidigare delen av sin regeringstid hade kung Erik en jarl vid namn Folke, som dock dog redan i slaget vid Gestilren. Påven Innocentius III tog 1216 Sverige i beskydd och bekräftade kung Eriks besittningsrätt inte bara till Sverige, utan även till de områden han kunde vinna från hedningarna. Tidigare hade Innocentius III varit på kung Sverker den yngres sida. Brevet avsändes den 4 april 1216 och hann därför inte nå kung Erik innan han dött en knapp vecka senare (10 april).
Mycket lite är känt om kung Eriks regeringstid. I Västgötalagens kungalängd står dock att han var en god årkonung, det vill säga att skördarna var goda under hans regeringstid. Baneret som kung Erik fört i slaget vid Gestilren förvarades hos lagman Eskil i Skara, som 1219 överlämnade det som hedersgåva till den gästande isländske lagsagesmannen Snorre Sturlasson
Kung Eriks gravkor i Varnhem
Erik Knutsson gifte sig 1210 med Rikissa av Danmark, en dotter till Valdemar den store och Sofia av Minsk.[3]
Tillsammans hade de barnen:
1 Sofia (död före 24 april 1241), gift med furst Henrik Burwin III av Mecklenburg (död 1277/1278)
2 Marianne, furstinna av Pommern,[4][5] kallad Mariana och Marina
3 Ingeborg, gift med Birger jarl.
4 Erik, postumt kallad Erik den läspe och halte (född 1216 efter faderns död).
5 Katarina Eriksdotter. Skänningeannalerna säger att Östergötlands lagman Lars Petersson och folkungen Filip Petersson var söner till kung Erik Knutssons dotter Katarina Eriksdotter.
I Karlskrönikan står det att Erik läspe och halte ska ha haft en syster, Märta Bonde, vilket borde innebära att denna också i så fall skulle varit Erik Knutssons dotter. Detta anses av bland andra historikern Dick Harrison vara politisk propaganda för Märtas släkting Karl Knutsson (Bonde), som på så vis skulle blivit släkt med den Erikska ätten, och anses alltså av Harrison troligtvis vara falskt.
Kung Erik var son till kung Knut Eriksson av Sverige och dennes till namnet okända hustru. Gift 1210 med Rikissa av Danmark, dotter till Valdemar den store av Danmark och Sofia av Minsk.
År 1205 undkom han från slaget vid Älgarås där hans tre bröder stupade. Vistades därefter tre år hos släktingar i Norge, återkom 1208 och besegrade Sverker den yngre i slaget vid Lena. Erik valdes till kung samma år, men kröningen ägde rum först i november 1210, det vill säga efter slaget vid Gestilren, då Sverker den yngres trupper återigen besegrats och Sverker den yngre själv dödats. Kung Eriks kröning är för övrigt den tidigast kända kröningen i Sverige och den utfördes av biskop Valerius, en tidigare anhängare av kung Sverker den yngre.
Under den tidigare delen av sin regeringstid hade kung Erik en jarl vid namn Folke, som dock dog redan i slaget vid Gestilren. Påven Innocentius III tog 1216 Sverige i beskydd och bekräftade kung Eriks besittningsrätt inte bara till Sverige, utan även till de områden han kunde vinna från hedningarna. Tidigare hade Innocentius III varit på kung Sverker den yngres sida. Brevet avsändes den 4 april 1216 och hann därför inte nå kung Erik innan han dött en knapp vecka senare (10 april).
Mycket lite är känt om kung Eriks regeringstid. I Västgötalagens kungalängd står dock att han var en god årkonung, det vill säga att skördarna var goda under hans regeringstid. Baneret som kung Erik fört i slaget vid Gestilren förvarades hos lagman Eskil i Skara, som 1219 överlämnade det som hedersgåva till den gästande isländske lagsagesmannen Snorre Sturlasson
Kung Eriks gravkor i Varnhem
Erik Knutsson gifte sig 1210 med Rikissa av Danmark, en dotter till Valdemar den store och Sofia av Minsk.[3]
Tillsammans hade de barnen:
1 Sofia (död före 24 april 1241), gift med furst Henrik Burwin III av Mecklenburg (död 1277/1278)
2 Marianne, furstinna av Pommern,[4][5] kallad Mariana och Marina
3 Ingeborg, gift med Birger jarl.
4 Erik, postumt kallad Erik den läspe och halte (född 1216 efter faderns död).
5 Katarina Eriksdotter. Skänningeannalerna säger att Östergötlands lagman Lars Petersson och folkungen Filip Petersson var söner till kung Erik Knutssons dotter Katarina Eriksdotter.
I Karlskrönikan står det att Erik läspe och halte ska ha haft en syster, Märta Bonde, vilket borde innebära att denna också i så fall skulle varit Erik Knutssons dotter. Detta anses av bland andra historikern Dick Harrison vara politisk propaganda för Märtas släkting Karl Knutsson (Bonde), som på så vis skulle blivit släkt med den Erikska ätten, och anses alltså av Harrison troligtvis vara falskt.
Notis för Rikissa (Partner 1)
WIKIPEDIA
Rikissa av Danmark, född före 1183, död 8 maj 1220, var drottning av Sverige, dotter till Valdemar den store och Sofia av Minsk.
Rikissa var drottning av Sverige som gift med kung Erik Knutsson. Hon var dotterdotter till svenska drottningen Rikissa av Polen. Rikissas och Eriks giftermål genomfördes för att bekräfta att fred rådde mellan Sverige och Danmark. Kung Erik skrev till Valdemar Sejr av Danmark och bad om hans systers hand efter sin seger vid Gestilren där kung Sverker Karlsson stupade. Med det äktenskapet tänkte han beröva den Sverkerska ätten sitt inflytande i Danmark och få inflytande för sin egen ätt.
Valdemar hade först stöttat den Sverkerska ätten, men i och med att Sverker Karlsson stupade i sitt försök att återta tronen insåg han att Danmark inte hade något att vinna på att fortsätta kriget mot Sverige. Valdemar samtyckte därför till systerns giftermål och Rikissa for till Sverige där hon möttes av flera svenska adelsmän och adelsfruar med hästar. Hon blev då förvånad över att det inte fanns någon vagn för henne att färdas i, men de svenska adelsdamerna sa att hon var tvungen att följa de svenska sederna för att bli accepterad i sitt nya land.
Erik dog 1216 och begravdes i Varnhems klosterkyrka. Rikissa dog år 1220 och begravdes i St. Bendt kyrka tillsammans med sina föräldrar i Ringsted.
Rikissa av Danmark, född före 1183, död 8 maj 1220, var drottning av Sverige, dotter till Valdemar den store och Sofia av Minsk.
Rikissa var drottning av Sverige som gift med kung Erik Knutsson. Hon var dotterdotter till svenska drottningen Rikissa av Polen. Rikissas och Eriks giftermål genomfördes för att bekräfta att fred rådde mellan Sverige och Danmark. Kung Erik skrev till Valdemar Sejr av Danmark och bad om hans systers hand efter sin seger vid Gestilren där kung Sverker Karlsson stupade. Med det äktenskapet tänkte han beröva den Sverkerska ätten sitt inflytande i Danmark och få inflytande för sin egen ätt.
Valdemar hade först stöttat den Sverkerska ätten, men i och med att Sverker Karlsson stupade i sitt försök att återta tronen insåg han att Danmark inte hade något att vinna på att fortsätta kriget mot Sverige. Valdemar samtyckte därför till systerns giftermål och Rikissa for till Sverige där hon möttes av flera svenska adelsmän och adelsfruar med hästar. Hon blev då förvånad över att det inte fanns någon vagn för henne att färdas i, men de svenska adelsdamerna sa att hon var tvungen att följa de svenska sederna för att bli accepterad i sitt nya land.
Erik dog 1216 och begravdes i Varnhems klosterkyrka. Rikissa dog år 1220 och begravdes i St. Bendt kyrka tillsammans med sina föräldrar i Ringsted.